Andrey Baranov har vi med jämna mellanrum haft den stora glädjen att få se och höra tillsammans med Camerata Nordica under ett antal år nu. Han är alltid lika aktad och uppskattad som ledare och solist av såväl publik som orkester. Den här säsongen kommer vi att få höra honom i Tjajkovskijs odödliga Violinkonsert i D-dur i ett helt nytt arrangemang för stråkorkester beställt av Baranov och Camerata Nordica tillsammans. Tjajkovskijs Violinkonsert är en av violinrepertoarens absoluta juveler och ett av de mästerverk varje violinist vill bemästra. Genom detta nya arrangemang får vi nu möjlighet att uppleva ett av världshistoriens mest älskade verk för violin på scener där det annars inte är möjligt att komma in med en stor symfoniorkester.

Konserten öppnas med ett sällan spelat stycke av Mozart som visar att han till skillnad från många av sina samtida inte bara beundrade Bach och hans fugateknik, utan också fullt ut behärskade kontrapunkt. Fugan skrevs ursprungligen för två pianon men Mozart bearbetade fem år senare om den för stråkorkester och komponerade det inledande adagiot till den. Det är fortfarande lite av ett mysterium för dagens musikhistoriker varför han skrev detta verk då det inte finns någon känd beställare eller annan känd anledning till varför det kom till.

Som avslutning på konserten har Andrey valt ett av sina favoritstycken Serenad för stråkar av Josef Suk. Under sina studier för Dvořák på Konservatoriet i Prag bar Suks musik ofta på en melankolisk stämning. På Dvořáks inrådan försökte han komponera något mer lättsamt vilket ledde till Serenad för stråkar. Detta skulle inte bara göra Suk berömd utan också beundrad av ingen mindre än Johannes Brahms som personligen godkände utgivningen av verket.